MischaBloggen

Åland. Varför Åland? Jo:

• Jag känner till Åland sedan barnsben, varje sommar-semester med familjens båt på Åland - enbart positiva erfarenheter.
• Min egen familj seglade till Åland flera gånger, och även de nya "vuxna" erfarenheterna bekräftade känslorna för landet.
• Åland har i stort sett självstyre, bestämmer det mesta själva. Med en befolkning på endast ca 28.000 sker de flesta beslut med sunt förnuft och befolkningens bästa i åtanke - det finns inte "rum" för korruption och myndighetsförtryck, på samma sätt som i ett större land.
• Åland är ett landskap i Finland. Alla Sveriges grannländer har en lång tradition av att inte beröva invånarna sitt personliga ansvar över sina egna liv. Tyvärr gör Sverige det motsatta, konstigt nog mest just nu med en sk. borgerlig alliansregering. (Massor med exempel finns, FRA-lag och skollagen är bara två...)
• Liksom Sveriges andra grannländer, är hemundervisning på Åland ett självklart och tillåtet alternativ till skola. I grannländernas lagar uttrycks tydligt att man inte har skolplikt som i Sverige, utan läroplikt. Kommunen erbjuder utbildning, föräldrarna ansvarar för att den blir av - antingen genom skola eller på annat sätt, ett sätt är att "uppfylla läroplikten hemma", som Ålands skollag uttrycker det.

N1 - Grundskolelag__________________________

4 kap. Läroplikt och rätt till skolgång
21 §. Läroplikt
Varje barn med hemort i landskapet är läropliktigt. Läroplikten innebär en skyldighet för barnet att genomgå grundskolan eller inhämta motsvarande undervisning i en annan skola eller i sitt hem.
 
Läroplikten inträder det år barnet fyller sju år. Ett barn som på grund av handikapp inte kan få undervisning i den nioåriga grundskolan blir läropliktigt det år då det fyller sex år. Skolnämnden kan av särskilda skäl ge ett barn rätt att inleda sin skolgång ett år senare än det år då läroplikten inträder.
 
Läroplikten upphör då eleven uppfyllt sin skyldighet enligt 2 mom, men senast efter tio år och för ett handikappat barn som avses i 3 mom. efter elva år. (2006/43)
 
22 §. Rätt till skolgång
Varje läropliktigt barn skall erbjudas möjlighet att uppfylla sin läroplikt i grundskolan eller i en motsvarande skola för syn- och hörselskadade barn.
 
Rätten till skolgång inträder då barnet blir läropliktigt. Skolnämnden kan på ansökan av vårdnadshavaren bevilja ett barn rätt att inleda sin skolgång det år barnet fyller sex år.
 
Rätten till skolgång fortgår tills eleven har genomgått grundskolan, men längst till den 31 juli det år eleven fyller 18 år.
 
23 §. Prövning av och intyg över fullgjord läroplikt
Om en elev fullgör sin läroplikt hemma skall elevens framsteg prövas av skolnämnden i slutet av varje termin. Om rätt för folkhögskola och medborgarinstitut att utge betyg över genomgång av grundskolans lärokurser eller en del av dem bestäms i förordning.
 
N2 - Grundskoleförordning________________________

4 kap. Läroplikt och rätt till skolgång
13 §. Fullgörande av läroplikten annanstans än i grundskolan
Om ett barn fullgör sin läroplikt hemma eller i en annan skola än grundskolan, skall vårdnadshavaren underrätta skolnämnden om detta före läsårets början.
 
Tillägg januari 2007_______________________

Läroplikt som fullgörs hemma
Om barnet inte skall genomgå grundskolan utan vårdnadshavaren ordnar motsvarande undervisning hemma, skall vårdnadshavaren före läsårets början skriftligen underrätta skolnämnden i den kommun där den läropliktige är bosatt om detta. Meddelandet kan i undantagsfall lämnas för flera läsår åt gången enligt de principer som anges i kommunens skolstadga.
 
Vårdnadshavaren ansvarar för barnets undervisning, fostran och vård. Vårdnadshavaren skall se till att barnet fullgör läroplikten, alltså förvärvar de kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans lärokurs.
 
Prövning av framsteg
Den kommun där den läropliktiga är bosatt skall övervaka barnets framsteg ända tills läroplikten upphör, d.v.s. tills barnet har förvärvat de kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans lärokurs eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började.
Skolnämnden skall pröva barnets framsteg i slutet av varje termin. Principer för hur kunskaperna och färdigheterna prövas och hur bedömningen dokumenteras skall införas i kommunens skolstadga och meddelas barnets vårdnadshavare.
 
Intyg över fullgjord läroplikt
Då barnet har förvärvat de kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans lärokurs eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började, skall skolnämnden konstatera att läroplikten har upphört.
 
Barnet skall ges ett intyg där det framgår att läroplikten har fullgjorts hemma. Bedömningen av barnets kunskaper och färdigheter skall dokumenteras i intyget så långt som möjligt enligt de bedömningsprinciper som gäller för grundskolan.

Varför tillåter ni i Finland hemundervisning?________________

I ett brev från Rohus som skickades till våra grannländers utbildningsministerier, frågades varför de i sina lagstiftningar valt att tillåta hemundervisning. Rohus frågade så här:

Med anledning av det svenska lagförslaget till ny skollag som vill inskränka rätten till hemundervisning i Sverige vill vi fråga varför Ni i Finland valt en skollag som innebär läroplikt (jämför med Sveriges skolplikt) och varför Ni valt att tillåta hemundervisning i er skollag. 

Finlands utbildningsministerium svarade så här (ungefär likadant som både Norges och Danmarks - min fetstil):

Enligt den finska skollagstiftningen är de barn som är permanent bosatta i Finland läropliktiga. Läroplikten börjar under det året när barnet fyller sju år. Läroplikten slutar när grundskolans kunskapsmått är fyllt eller när 10 år har passerat sedan läroplikten började. Läroplikten betyder inte samma sak som ”tvång att gå i skolan” eller med andra ord skyldighet att delta i undervisningen enligt grundskolelagstiftningen.

Läroplikten kan uppfyllas genom att barnet inhämtar motsvarande kunskaper som grundundervisningens kunskapsmått förutsätter på annat sätt – t ex. i hemundervisning. Men barnets vårdnadshavare har enligt lag skyldighet att se till att läroplikten uppfylls. Den kommun där barnet är bosatt, är skyldig att övervaka framskridandet av läroplikten även i det fall att barnet inte deltar i undervisningen som ordnas enligt grundskolelagen.Vårdnadshavaren är också skyldig att i förväg meddela kommunen ifall undervisningen ordnas på något annat ställe än i skolan.

Vi anser att flexibiliteten, som gäller ordnandet av inhämtningen av grundskolekunskaper, erbjuder större möjligheter att beakta människors särskilda livssituation och individuella värderingar. Enligt vår erfarenhet fungerar möjligheten till hemundervisning bra t ex. i de fall där barnet temporärt är bosatt i ett annat land än i Finland.