MischaBloggen

När vi åker mellan Åland-Sverige åker vi nästan alltid Eckerölinjen, så vi ringde svenska kontoret i lilla Grisslehamn för att fråga om bl.a. årskort.

Svenska kvinnan i andra änden på tråden var mycket hjälpsam och avslappnad, jag är inte så van vid det när man ringer ett företags "ansikte utåt". Hon var så hjälpsam att det sporrade mig att bland annat fråga om hur det var att arbeta för ett åländskt bolag, jämfört med ett svenskt.

När vi kom att prata om varför jag undrade det, sa jag att i Sverige är man van vid att bli behandlad som bara ett "nummer" i kön, framför allt hos myndigheter - och har man fyllt i någon blankett felaktigt så får man kanske höra "Nej, det är fel. Nästa!" 

Då säger hon det. Det som på pricken beskriver skillnaden i känslan av sin existens, i Sverige jämfört med på Åland:

"På Åland är man en person!"

Mer behövde hon inte säga...